Framtiden behöver fler biologer

Fyra grader varmare om hundra år, säger några. Oavsett hur stor klimatförändringen blir så kommer det att påverka det vår framtid.
–  Som biolog gäller det att alltid ligga steget före. Innan det blir för varmt behöver vi veta vilka arter som kommer att drabbas hårdast, säger forskaren Alexandre Antonelli.

Alexandre Antonelli, forskare i biologi, Botan.Alexandre Antonelli är docent i botanik och sysslar med mångfaldsforskning. Han studerar bland annat hur olika arter påverkas av klimatförändringar, med fokus på tropiska områden. Just tropiska områden är särskilt utsatta, eftersom det finns växter där som bara förekommer på en liten yta. Så är inte fallet med våra svenska växter.

– Om en art försvinner från ett område i Sverige så är det ju tråkigt, men för artens fortlevnad har det oftast mindre betydelse. Nästan alla våra svenska växter förekommer även i andra länder. I Sydamerika däremot kan det innebära att arten utrotas, eftersom den inte finns någon annanstans på jordklotet.

Själv kommer han ursprungligen från Brasilien, och återkommer regelbundet tillsammans med sin forskargrupp till Sydamerika. Intresset för djur och natur har funnits sedan han var liten, men någonstans på vägen försvann det. Själv tror han att det var när han började läsa biologi i Brasilien, ”gammaldags cellbiologi” som han själv beskriver det. Så istället för att fortsätta sina studier gav han sig ut i världen. Han reste runt och jobbade bland annat som dykinstruktör. Då väcktes biologiintresset på nytt. Efter att ha träffat sin svenska fru och flyttat till Sverige, bestämde han sig för att ge biologin en ny chans och började läsa en kurs i floristik och faunistik.

– Vi fick vara ute i naturen och skulle lära oss namnet på 200 växter. Efter det var jag fast! skrattar han.

I dag leder han en egen forskargrupp, samtidigt som han är vetenskaplig intendent på Botaniska trädgården i Göteborg med ansvar för de tropiska växterna. En kombination som han är mycket nöjd med, även om forskningen de senaste åren krävt betydligt mer tid från honom.
– Det är kul att ha en fot i båda världarna. Att förutom forskningen få möta folk i Botaniska trädgården och ha nära kontakt med personalen som kan så mycket om växter.
Att bevara den biologiska mångfalden är viktigt, men för att kunna bevara den behöver vi förstå den. Till det behövs det fler biologer. Alexandre Antonelli menar att det finns stora kunskapsluckor inom området, och orörda områden dit bland annat han och hans forskargrupp beger sig på fältarbete för att hitta nya arter.

Alexandre Antonelli brinner för sitt ämne. Att han som biolog engagerar sig i naturvård ser han som en självklarhet, även om det ibland inte är så lätt att få makthavare att lyssna.
–  Jag tror att vi måste vända blicken mot tropiska områden, där den ekonomiska och sociala utvecklingen sker snabbt. Hur kan vi få den att samsas med den biologiska mångfalden? Det är en stor fråga.

Biologisk mångfald – varför behövs den?

Alexandre Antonelli menar att det finns tre anledningar till varför den biologiska mångfalden har ett oerhört värde:

  • Nyttoaspekten. De flesta av våra mediciner, allt vi äter och alla kläder som vi har på oss kommer ursprungligen från vilda arter.
  • Den estetiska aspekten – det är tråkigt att gå omkring i en granskog utan att se alla de svampar och mossor som finns där, eller de fjärilar som finns på sommaren. Jag kan inte tänka mig en sommar utan fjärilar.
  • Den moraliska aspekten. Varför skulle vi ha rätt att utplåna något som det tagit miljontals år att utveckla?

Visste du att: Det finns drygt 100 000 växtarter i Sydamerika. I Sverige finns cirka 2500

Text: Camilla Persson  Foto: Malin Arnesson