Om allt går som planerat så kommer forskaren Marija Cvijovic göra så att vi människor kommer att få längre och friskare liv. Och om allt går som planerat så kommer hon att göra det med hjälp av matematik och jäst.
Hittills har ganska mycket gått som planerat för Marija Cvijovic – redan som sjuåring i föräldrahemmet i Belgrad hade hon bestämt sig för att det var matematiksom hon ville arbeta med. När hon lagade mat med sin mamma pratade hon mest om olika geometriska figurer i grönsakerna, och när hon var på stranden hade hon med sig böcker med matematiska problem.
– Jag var ganska mycket en ”geek”, säger hon och ler. För mig är matematik grundstenen till allting. Om du kan matematik så kan du arbeta med nästan vad som helst, från ekonomi till biologi, från att göra riskanalyser till att framställa läkemedel. Och när du har matematikkunskaperna så är du inte begränsad utan du kan byta mellan helt olika yrken.
I DAG ÄR HON FORSKARE och lärare i matematik, och hennes arbete handlar om något av det mest grundläggande som finns: Åldrande. I år fick hon sex miljoner i forskningsanslag för projektet ”Matematiska modeller av åldrande och föryngring” där hon tillsammans med biologer undersöker hur åldrandet går till i jästceller. När hon beskriver jästcellerna pratar hon om ”moderceller” och ”dotterceller”. Det tar tre timmar för en modercell att få en dottercell, och samma modercell kan få upp till 25 dotterceller. Men de första dottercellerna är friskare än de som kommer där efter.
– Det handlar om att olika proteiner i cellen blir dåliga, berättar Marija.
Hon ritar snabbt upp ett schema med diagram och pilar över hur cellerna delar sig.
– Modercellen åldras och producerar inte längre lika bra avkomma. Men när dottercellen i sin tur får egna dotterceller då är de cellerna lika friska som de första cellerna – på något sätt har alltså cellerna rensat sig själva från dåligt material. Vi vill veta hur det går till.
EFTERSOM JÄSTCELLERNA förökar sig snabbt är de en mycket bra modellorganism för att studera flera biologiska processer, inklusive åldrande. Som matematiker skapar Marija detaljerade modeller med hypoteser om hur cellerna
fungerar. Modellerna gör även att det går att se vad som inte kommer att fungera så att hon och hennes kollegor inte behöver lägga tid på det.
MED KUNSKAPERNA om hur åldrandet av cellerna går till och vad som händer med dem går det lättare att förstå sjukdomar som Alzheimers och Parkinson. Cellerna från olika organismer är olika varandra, men proteinernas åldrande i dem är lika varandras. Det långsiktiga målet och utmaningen är att hindra cellen från att skapa dåliga proteiner.
– I dag blir vi kanske 85 år gamla, men de sista åren sitter vi ofta på ålderdomshem. Om vi kan förstå de här sjukdomarna bättre så kanske vi inte kommer att leva längre, men vi kan få mindre sjukvård och mindre antibiotika. Vi får ett bättre liv!
Så – framgångsrik forskare, miljonanslag, spännande samarbeten med andra naturvetare, barndomsdrömmarna förverkligade: Är Marija Cvijovic nöjd så? Inte då! Hennes drivkraft är fortfarande att se glädjen i ögonen på en student som har lärt sig något nytt. Eller att själv få ännu en aha!-upplevelse i sin forskning.
– Man blir inte klar med matematik. Det är som att bygga ett hus – man börjar med en grund, sedan bygger man på med fler och fler byggstenar. Man lär sig alltid mer.
MARIJA
Namn: Marija Cvijovic
Ålder: 37
Familj: Man och två barn
Gör: Forskare vid institutionen för matematiska vetenskaper
På fritiden: ”Jag läser väldigt mycket – allt från designtidningar till Ingmar Bergman-biografier på serbiska. Och just nu bygger jag mycket Lego tillsammans med min son!”
Om Göteborg: ”Lagom stort – här finns allt man behöver, men man går inte vilse. Invånarna är snälla och glada, och det märks att det är en studentstad. Och så är det nära till havet.”
Text: Robert Karlsson
Foto: Malin Arnesson
