Header

Tittar bakåt för att se framåt

21 Nov-2014 | Skrivet av plugganaturvetenskap i Forskare | Intervjuer

Ingalill Nyström, kulturvård, Geovetarcentrum, Göteborgs Universitet.Att hon skulle bli forskare var långt ifrån självklart. Istället var det hennes praktiska arbete som målerikonservator som ledd henne dit.
– Jag ville få svaret på alla de frågor som uppstod i mitt dagliga arbete, säger universitetslektor Ingalill Nyström.

Vi träffar Ingalill Nyström på institutionen för kulturvård, där hon i dag både forskar inom området och undervisar blivande konservatorer. Intresset för måleri har funnits med sedan hon var liten, men det var under sina femton år på en konservatorsateljé som tankarna på att forska började ta form. Hon arbetade med restaurering och konservering av sydsvenska bonader, där uppdragsgivaren var kommuner och muséer. Många frågor uppstod under arbetets gång. Hur kom det sig att bonaderna hade stått sig så väl, trots att de använts flitigt och hängts upp vid högtidliga tillfällen? Vad innehåller pigmentet i bonaden, och vilket bindmedel användes?
– Jag hade nog alltid tänkt att jag skulle jobba praktiskt, men helt plötsligt dök forskning upp som en möjlighet, säger Ingalill Nyström.

Frågorna blev också början till hennes doktorsavhandling, där hon genomförde spektroskopiska analyser av färg och teknik i sydsvenska bonadsmålningar från 1700-1870. För två år sedan disputerade hon, och har sedan dess blivit en framgångrik forskare inom området. Ingalill är vad som kallas för en conservation scientist, det vill säga en naturvetare med inriktning mot kulturvård. Hon har nämligen även läst kemi, kunskaper som kommer väl till pass i hennes nya forskningsprojekt vars syfte är att få veta mer om de färger som användes i Hälsingegårdars interiörer. Ett projekt som hon, tillsammans med sju andra forskare, fick 14 miljoner från Vetenskapsrådet för att genomföra.
– Många konservatorer har i grunden ett hantverksintresse. De har kanske själva jobbat praktiskt med att måla, sy eller snickra. Men det finns också andra vägar, och vi behöver fler konservatorer med kemibakgrund, säger Ingalill.

Vid Göteborgs universitet sker utbildning och forskning nära varandra. Många forskare är precis som Ingalill Nyström också lärare, och i korridorerna pratas det både utbildning och forskning. På så sätt får studenterna ta del av det senaste inom forskningen.
– Det är viktigt att ha forskning nära grundutbildningen, och som forskare tar jag ofta in delar i undervisningen som jag tittat närmare på i min forskning.

Ingalill Nyström, kulturvård, Geovetarcentrum, Göteborgs Universitet.Inom området kulturvård handlar det mesta om bevarande och att blicka bakåt. Men vad finns det för framtida utmaningar för konservatorer?
– Klimatförändringar och luftföroreningar är en framtida utmaning som vi står inför. Vad händer med vårt kulturarv när till exempel gamla byggnader förstörs av utsläpp eller hamnar under vatten när vattennivån höjs? En annan utmaning är att försöka minska på användandet av kemikalier vid konservering, och på så sätt tänka både på sin hälsa och på miljön.

Text: Camilla Persson Foto: Malin Arnesson

DEKORERADE INTERIÖRER I HÄLSINGEGÅRDAR – En holistisk studie av ett kulturhistoriskt världsarv
Hälsingegårdar är de närmare tusen gårdar i Hälsingland som uppfördes av välbärgade bönder under slutet av 1700-talet och 1800-talet. De byggde speciella salar i sina gårdar som endast användes för fest, och dekorerade dessa på olika sätt i form av målningar. Syftet med Ingalill Nyströms senaste projekt är att få fram ny och fördjupad kunskap om bland annat färgen i Hälsingegårdarnas dekorationsmåleri, dekorerade målade möbler och mönstrade textilier.

Följ bloggen med RSS Du kan svara, men inte pinga.

Kommentera inlägget

Göteborgs universitet förbehåller sig rätten att ta bort inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande.

Din epost-adress kommer inte publiceras. Namn och epost är obligatoriska fält.

*

no