Header

Vad vet träden om vår historia?

9 Nov-2015 | Skrivet av plugganaturvetenskap i Forskare | Intervjuer
Hans Linderholm

Hans Linderholm

Tre biljoner. Så många träd finns det på Jorden*. För Hans Linderholm är de en närmast oändlig källa till data som hjälper honom att förstå hur Jorden fungerar och har förändrats flera tusen år tillbaka i tiden.

Egentligen var det en slump att han blev naturvetare. Hans Linderholm var alltid mer intresserad av de humanistiska ämnena, han avskydde matte och tyckte att kemi var för styrt. Men när en nära vän valde natur på gymnasiet gjorde Hans Linderholm det också. När det sedan blev dags att plugga på universitet hade en annan vän valt att läsa geovetenskap i Lund.

– Han tyckte att det var fantastiskt så jag sökte till geovetarlinjen. Första året var det väl fem poäng geovetenskap och 30 poäng kemi, men nu sattes ämnena i ett sammanhang och blev levande.

Nästan lika slumpartat var det att han började arbeta med trädringar, eller dendrokronologi. När det var dags att skriva magisteruppsats ville Hans Linderholm egentligen arbeta med glaciärer, men ett trädringsprojekt dök upp och han hoppade på det. Och fastnade.

– Det går att göra otroligt mycket med trädringar, säger han och skiner upp. Det går att applicera på stormar, klimat, översvämningar, eller som när bilisterna i Kairo slutar att köra bil med bensin med bly i, då syns det i träden. Om det var ett vulkanutbrott 1819, då kan vi se det i trädens ringar.

DE FLESTA AV OSS känner till trädens årsringar från lektioner i grundskolan. Hur trädets ringar beter sig kan variera kraftigt, berättar Hans – vissa träd kan få flera ringar per år medan en del tropiska träd inte har några ringar alls. Genom att studera hur ringarna har utvecklat sig så går det att rekonstruera hur klimatet har sett ut i den region där trädet har växt flera hundra år tillbaka i tiden, och det går även att spåra när och var ett träd har levt.

– Förra sommaren seglade vi utanför Svalbard i en forskningsexpediton och plockade upp drivved. De träden kunde vi spåra till en region i Ryssland där de har hamnat i en flod, flutit ut i havet och fastnat i havsis och sedan drivit till Svalbard.

tradringar-lowProv kan tas från såväl levande som döda träd. När träden lever används en borr för att försiktigt borra sig in mot trädets mitt och få med sig ett prov från trädet ut. Trädet återhämtar sig sedan från ingreppet.

– Ett träd som har mått bra är egentligen mindre spännande. Men om det har levt i en gränszon, eller om det har utsatts för något ovanligt, då blir det intressant!

Hans Linderholm har stora delar av Jorden som sin hemmaplan – han har studerat träd i öknen utanför Kairo, bedrivit projekt i Kanada och Patagonien, och har ett kontinuerligt utbildnings- och forskningsutbyte med universitet i Kina.

– Jag kan föreläsa om klimateffekter här i Göteborg, men det blir trots allt mest teoretiskt. Sedan åker vi till Kina och det blir en ögonöppnare för studenterna. De får se miljöpåverkningar på ett helt annat sätt, som när det byggs upp en helt ny stad. I Kina tar de numera dessutom tag i problemen på en gång och går över till bättre modeller och då går det att studera skillnader.

PÅ SENARE ÅR HAR larmrapporterna om klimathot avlöst varandra. Som trädringsforskare har Hans Linderholm tillgång till stora mängder data om hur klimatet har förändrat sig under århundraden. Att människan har påverkat klimatet är inget nytt – men tidigare har det skett på ett regionalt plan.

– Det kan röra sig om att hugga ner skog runt Medelhavet. Det är först på senare tid historiskt som vi påverkar det globalt genom att till exempel släppa ut saker i atmosfären. Som forskare är det viktigt att ta fram väl underbyggda data, och det är viktigt att vi inte väntar för länge med att göra något.

*I den vetenskapliga tidsskriften Nature skrev forskare 2015 att antalet träd i världen är drygt 3 biljoner. Här kan du läsa artikeln: http://www.nature.com/nature/journal/v525/n7568/full/nature14967.html

Text Robert Karlsson Foto Malin Arnesson

 

Följ bloggen med RSS Du kan svara, men inte pinga.

Kommentera inlägget

Göteborgs universitet förbehåller sig rätten att ta bort inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande.

Din epost-adress kommer inte publiceras. Namn och epost är obligatoriska fält.

*

no