Dagisförkylningen har anlänt

Japp så är det, mer eller mindre alla internationella studenter går nu runt hostandes, lite lätt febriga och halvkrassliga. Jag trodde jag skulle slippa men idag slog det till, känner mig rätt skrovlig i halsen och nysig, så det är helt enkelt min tur nu. Det är precis som på dagis, massa nya människor träffas, nya miljöer och alla blir mer eller mindre sjuka. Så det är bara ta det med ro antar jag.

Veckan har bestått av en hel del fysisk aktivitet. Jag har nu bestämt mig för att satsa på Tetratlon med ridklubben här. Så i måndags stod första träningen på schemat, simning, lätt som en plätt tänkte jag, jag kan ju simma. Och med tanke på hur det löd på informationsmötet, att vissa typ står i poolen och knappt simmar så tänkte jag att det var mer en social grej. Icke! Vi står alla mer eller mindre redo i simbassängen när tränaren presenterar sig och börjar berätta om upplägget. Uppvärmning 100m crawl, sen lite övningar efter det. ”Shit” tänkte jag, jag har ju aldrig crawlat förut… Nämner detta för tränaren och svarar något i linje med ”då är det hög tid att lära sig”. Så lite tafatt försöker jag ta mig an denna för mig helt nya simform, inmundigandes x antal liter vatten vidare följt av hostattacker. Det var ingen vacker syn. Att försöka sig på att crawla med huvudet ovanför vattenytan är inte en kanonbra idé kan jag meddela. Den ena övningen efter denna andra skulle genomföras, och halvvägs in i träningen var mina armar som spaghetti… Så kände en viss tveksamhet efter denna träning inför den kommande tävlingen… Kan även tipsa om att bikini inte är en jättebra idé när man ska crawla, framförallt inte när man ska trycka ifrån sig från kanten, precis det man inte vill ska hända hände… Japp bikinin åkte ner till magen. Så en intressant start kan man helt klart säga.

Igår var det dags för löpträningen, äntligen något jag i alla fall har lite koll på. Det var tufft men väldigt kul. Det var samma tränare som vid simningen som med lite skämtsam ton frågar om jag tyckte löpningen var lite enklare. Minst sagt, det var en dans på rosor i jämförelse!

Nästa vecka blir det hoppträning till häst utöver löpning och simning, vilket ska bli himla spännande! Äntligen får jag sitta på en häst, vilket nånstans var grunden till att jag tackade ja till detta. Nu var det ju inte igår jag var på en hoppträning, men det ska nog ge sig! Jag har i alla fall hoppat mer än vad jag crawlat.

Förra helgen blev det premiär för bilkörning på vänster sida. Vi var fem tjejer som gav oss iväg och jag fick äran att vara chaufför då jag var den enda med rätta åldern (ibland är det bra att vara oldien). Lite skumt var det att sitta på höger sida i bilen och köra på vänster sida men man vande sig förvånansvärt fort. Så det bar av nordöst från Cork, till Killarney National Park. Vi tog lite omvägar dit på små slingrande vägar genom landsbygden, otroligt vackert. Det var väldigt skönt att ha friheten att kunna köra dit man vill och stanna där man vill. Väl framme i nationalparken vandrade gjorde vi en 3-4 timmars vandring uppför ett berg och fick njuta av fantastisk utsikt.

Plugget rullar på, jag hänger med bra tycker jag. Det är ju en hel del rapporter och uppsatser som ska skrivas, 2-3 per kurs och jag läser sex kurser, samt 5 tentor på det. Så det börjar bli dags att sätta igång med i alla fall skrivuppgifterna så att det inte hopar sig alltför mycket.

Här kommer lite bilder, med risk att de är upp och ner, verkar vara ett känt problem hos WordPress, men en lösning kommer förhoppningsvis snart!

 

IMG_1101 IMG_1095 IMG_1073 IMG_1066 IMG_1109

 

 

 

One Comment on “Dagisförkylningen har anlänt”

  1. Kan säga såhär, även vi svenska studenter i Sverige är förkylda…
    Shit vad roligt men aningen knasigt det där med crawling. Vi testade det på gymnasiet och det var verkligen sjukt svårt! Men med rätt ”utrustning” kan du snart trivs som fisken i vattnet 🙂
    Kram!

Comments are closed.