Forskaren Erik Thomson letar efter svar på de stora frågorna inom naturvetenskapen. Han hoppas att han kommer att hitta några av dem bland molnen.
Erik Thomson kommer instormande i sin kontorskorridor på Campus Johanneberg med ett block och en pärm under armen och andan i halsen. Höstterminen har precis satt i gång och det är mycket som ska falla på plats.
– Jag är ansvarig för introduktionskursen i miljökemi och nu har jag haft möte med schemaläggaren om hur vi ska lösa allting. Så i dag blev det ingen lunch, säger han och ler.
Amerikanen Erik Thomson har precis blivit svensk medborgare, men han växte upp på en bondgård i nordöstra USA. Han älskade att spendera tid utomhus och i naturen, något som i kombination med hans nyfikenhet lade grunden till att han sedermera valde att studera naturvetenskap. Efter att ha tagit sin doktorsexamen på det anrika universitetet Yale i USA kom han i kontakt med atmosfärforskaren Jan Pettersson på Göteborgs universitet och fick chansen att forska i hans grupp. 2010 gick flyttlasset till Göteborg och sedan dess har han bott på västkusten och arbetat med forskning.
– Sverige är nog det land i Europa som jag tycker är kulturellt närmast USA. Det är till exempel mycket närmare än Storbritannien.
För Erik Thomson handlar forskning alltid om nyfikenhet, om att ständigt lära sig och veta mer om de fundamentala stora frågorna inom naturvetenskapen. Han kan känna nyfikenhet för all sorts forskning, även utanför hans fält.
– Jag var på ett möte i går och då pratade en forskare om att humlor kan se i UV-spektrat – sådant tycker jag är coolt! Tänk till exempel om en kunde göra en app på det, ”Se som en humla”.
Hans egen forskning handlar om fysiken i kryosfären. Kryosfären är samlingsnamnet för allt fruset vatten som finns i atmosfären och i marken och hans fokus ligger på isen som finns i molnen. Den isen är en förutsättning för att regn ska bildas, men för att is i sin tur ska bildas krävs också att det finns en partikel som fungerar som en katalysator. De partiklar som vi människor släpper ut i atmosfären påverkar på det sättet isbildningen i molnen, men även partiklar som frigörs vid vulkanutbrott kan påverka.
– De klimat- och vädermodeller som finns i dag fungerar bra när det gäller till exempel temperatur och vind, men is är svårare att förutse och att bygga in i modeller. Med hjälp av min forskning vill jag öka vår förståelse för de processer som rör molnen.
Utöver den nederbörd de släpper ifrån sig så har molnen även andra stora inverkningar på vårt klimat. De påverkar till exempel hur mycket solstrålning som reflekteras. Med hjälp av de beräkningar och modeller som Erik Thomson och hans kollegor arbetar med att ta fram så kan politiker få hjälp att ta beslut som rör vårt klimat.
– Jag botar inte cancer eller löser världssvälten, men jag ger ett litet bidrag. Och kanske sitter faktiskt den person som kommer att lösa något av de problemen på någon av mina föreläsningar.
Erik Thomson tycker att det är viktigt att lyfta naturvetenskapen och matematikens roller att lära ut värdefulla verktyg som man kanske inte kan få någon annanstans.
– Jag tror att vi hade haft en bättre värld och ett bättre diskussionsklimat om fler personer hade studerat och förstått matematik och naturvetenskap.
Erik Thomson
Ålder: 40 år
Yrke: Forskare inom atmosfärvetenskap
Familj: Fru och två barn
Fritid: ”Everything outdoors” – skidor, kanot, vandringar.
