Livet som Erasmusstudent – saker som innerst inne är lite konstiga

Förra veckan var alla föreläsningar inställda då något som kallas ”reading week” inträffade. Syftet är att ge alla studenter en chans att läsa ikapp den kurslitteratur som man inte hunnit läsa. Ett elakt rykte är att “läsveckan uppfunnits för att lärare och personal ska få mer ledigt. Jag trodde först på detta, men ju mer jag tänkt på det desto mer osannolikt låter det. Jag heter Adam Ekberg och spenderar vårterminen som utbytesstudent i London på University College London (UCL). Detta blogginlägg handlar om att anpassa sig till saker som man innerst inne tycker är lite konstiga. 

Som många andra studenter hade jag inför “läsveckan” mycket litteratur som jag ännu inte läst. Målet inför veckan var att i alla fall öppna samtliga av mina kursböcker, läsa rubrikerna, få en övergripande förståelse. Ta tillfället i akt när tid fanns tillgängligt. Det gick ganska bra med det, i alla fall veckans första dagar. Jag har hört att samma sak gäller för många andra av mina medstudenter. Många utbytesstudenter använde veckan till att resa runt, Paris, Amsterdam och Köpenhamn hade min korridorskompis Justin besökt. I efterhand har jag hört att det inte var alla som tog tillfället i akt. Förutom att studera under läsveckan författade jag en handfull jobbansökningar, var på konsert samt bevittnade hur många UCL-studenter spenderar sina lördagskvällar/nätter.

På lördagskvällarna är det nämligen karaoke-kväll på en av universitetspubarna. När jag hörde att några kompisar skulle dit hängde jag på – det lät ju lättsamt och trevligt. Det var också trevligt, men det slog mig hur vi människor värderar saker annorlunda bland annat beroende på kultur och ålder. Det är inget fel på karaoke, men det är inte den mest värdiga utgångsaktiviteten i kombination med mycket alkohol – i mitt tycke. Om ni har läst/eller sett Bridget Jones Dagbok så finns det en sekvens där hon sjunger pinsamt falskt – jag tror hon gör det på en jobbfest. Liknande scener  utspelade sig under den lördagskväll som jag spenderade på universitetets pub.

Igår, alltså fredagen efter ”läsveckan”, gick jag på en av mina kursers ”frivilliga ritlektioner”. Jag trodde att jag skulle få möjlighet att arbeta med den rituppgift som jag inte jobbat så mycket med.  Jag var stressad över situationen och det fick jag lida för. Lektionen var planerad för att hjälpa oss att rita bättre. Jag och de andra tre studenterna som dykt upp fick var sitt vitt papper och uppgiften att dra så raka streck som möjligt. I efterhand uppskattar jag vad vi gjorde. Det hjälpte faktiskt, man blev bättre och säkrare på att rita genom att så nära som möjligt dra raka streck från kant till kant av pappret. Men just då var jag inte i rätt balans för att rita med hela kroppen och andas harmoniskt. Vi fick också som hemläxa att lämna in ett a3 papper med så raka streck och runda cirklar som möjligt. Så kan det gå om man går på ”frivilliga lektoner”.

 DSC_0033